RSS 2.0

Måndag igen

Hajjemänn, imorse mådde jag bättre trodde jag å staplade upp ur luftmadrassen utan kryckor å ut i tvättstugan för att passa på att tvätta EN tvätt medans jag kände mig bättre! Glad att äntligen kunna göra något å att slippa sjukhuset. Den glädjen varade i ungefär 5 minuter...
Ryggen å benet strejkade å jag fick be om hjälp att lägga mig IGEN, suck. Varför blir det inte bättre?Jag är så trött på att känna mig hjälplös å svag.
Å försäkringskassan har fortfarande inte ringt å barnmorskan finns inte på plats. Jaja, det finns de som har det värre. Men det är jobbigt!

Nu ska jag dricka äpplejuice, för det klarar jag fortfarande själv!

Vecka 25




Mamman:

Nu växer magen och blir tyngre. Allt eftersom kan du få ont i ryggen, kramp i benen och känna ett tryck ned mot bäckenbotten. Kramper är vanligt och kommer att vara det även längre fram. Undvik att knipa med tårna. Barnet kan trycka på blåsan vilket medför att du måste gå på toaletten ofta. Det kan hända att du lättare blir andfådd nu. Tänk på din hållning och vila mycket.

Bebisen:

Ditt barn är nu ca 22cm långt mellan huvud och stjärt och väger runt 800g. Det kan ta tag om sina fötter och knyta nävarna. I lungorna bildas allt fler blodkärl och näsborrarna börjar öppnas. Barnets benkärnor blir hårdare. Barnets livlina - navelsträngen är tjock och elastisk med innehåll av två artärer och en ven. Dessa blodkärl ligger inbäddade i en tjock geléartad massa som hindrar dem från att trassla ihop sig. Detta är ett sätt att säkra blodflödet mellan moderkakan och barnet och dess livgivande funktion.

De permanenta tänderna bildas långt in i tandköttet men kommer inte att bryta fram förrän barnet börjar tappa sina mjölktänder i sexårsåldern.

Mina tankar:

Det är nu det börjar bli lite otympligt att vara gravid. Att jag oxå skulle åka på Ischias av en elak art va ju inte direkt planerat. Särskilt inte samtidigt som jag blivit av med jobbet, men det kanske hör ihop?

Bebisen sparkar för fullt och försöker sig på alla konster den fortfarande får plats med i livmodern som är stor som en fotboll nu =) Det är så härligt att känna att den mår bra därinne och att även övriga familjen numera kan känna ordentliga kickar med sina händer.

Lite halsbränna har jag oxå fått på kvällarna men än så länge står jag ut utan medicin, hihi. Är jämt sugen på leverpastejsmörgåsar med saltgurka, det är sååå mumsigt! Men leverpastejen måste vara Arbogas skivbara å saltgurkan hade jag helst ätit farfars, men han bor ju så långt ifårn så det får duga med min egna!

Jag har med börjat känna att jag saknar min familj å släkt å en del vänner, men det är väl så det kan bli med alla hormoner. Men inte så lätt att vara ny i en stad å inte ha så många vänner.

Sen undrar jag ju om det är en liten pojke därinne eller om vi såg fel. Har beställt tid i Göteborg för köns ul i september men det beror ju på om jag kan åka bil....suck! Vi får se helt enkelt, inte så viktigt utan viktigast är hur bebisen mår! Måste börja kolla efter vagn nu med!

Ska det ta slut snart?

Igår fyllde min älskade dotter år och jag skrev ju att dagen inte blev som den skulle. Här har ni den historien:

I onsdags började jag känna av min foglossning igen så jag ringde vårdcentralen och fick en tid om en vecka, snabbt....INTE! Men iaf så på torsdagen var det dags att köpa presenter och kalassaker till födelsedagsbarnet och min rygg och mitt ben ville inte riktigt hänga med så jag började misstänka falsk ischias. Men envis som jag är så skulle jag med å handla å led hela tiden men undrade om det kanske inte va så farligt utan kanske jag som överdrev (jag ville tro det iaf).

Tidigt igår morse så klev vi upp för att uppvakta Izabelle och jag kände av att mitt högra ben inte riktigt var som det skulle men jag ignorerade det och hoppades att det skulle gå över snart. Jag klarade av att ta mig upp på övervåningen å vi åt tårta och sedan skulle ungarna iväg med skolbussen och jag blev lite piggare i benet och ryggen kände jag. Samuel å Lisa gjorde sig iordning för att åka till jobb å dagis och jag ringde vårdcentralen igen för att få en snabbare tid för att få ett bälte eller hjälp med mina fogar. VC hänvisade mig till den öppna sjukgymnastiken mellan kl 10-12 å jag förberedde Samuel på att vi skulle dit när han lämnat Lisa så jag fick hjälp innan det blev värre.
De åkte iväg och jag la mig för att vila under tiden. Vaknade en stund innan han kom hem för att göra iordning mig och till min förskräckelse kunde jag knappt stå på benen. Ryggen värkte och smärtan strålade ner i benet, ända ned till foten. Givetvis blev jag livrädd och försökte ta mig framåt men kroppen lydde inte och varje rörelse jag gjorde kändes som att någon drog en kniv genom min kropp, jag skrek av smärta och det har jag inte gjort sedan sista förlossningen.
Samuel kom hem å vi försökte få in mig i bilen för att åka till akuten. Kan säga att det tog väääldigt lång tid och många tårar föll från min kind. In till akuten där ambulanspersonal fick hjälpa mig ur bilen å på britsen. Gissa omman känner sig dum som måste ha hjälp att komma ur en bil, men kroppen strejkade totalt!
Läkaren konstaterade att det va en mycket svår Ischias och ville lägga in mig på ortopedavd i Uddevalla. Det hade väl inte jag i tankarna med tanke på att Izabelle fyllde år å dagen efter (idag) skulle vi ha barnkalas med 14 inbjudna tjejer.
Alla fick mig att inse att kalas va inte att tänka på så det va bara att ringa runt till alla å säga som det va å bädda ner sig på en dubbelluftmadrass i vardagsrummet där jag har legat sedan dess. Kan bara stå upp i max 5 min och sitta är det likadant med så liggläge är det bästa, men ändå inte för mitt högra ben gör ständigt ont. Det känns ungefär som en blandning mellan kramp, växtvärk och stickningar! Inte skönt å man känner sig så handikappad å jobbig som måste be om hjälp när det gäller ALLT, förutom att gå på toaletten!

Jag är så lycklig som har en sån underbar man som finns där för mig och mina barn! Han är värd ALLT, älskar honom så otroligt mycket! Och idag fick jag 10 röda rosor av honom som är helt underbart vackra!


Min FödelsedagsPrinsessa!!!

Idag har min prinsessa blivit 6 år! Dagen har inte riktigt blivit som den skulle men hon har fått tårta på sängen och en massa paket! Tänk va tiden går fort...snart är hon väl tonåring å springa på discon.

Kvällen till ära blir det tacos, chokladpudding, chips å godis...gissa vem som bestämt menyn??
Här är min finaste skatt...


En tröttis!


Oj, fick jag så många paket!


En Barbiebarnmorska!


Så stolt så å glad!!!!

Läs innan ni kommenterar TACK!

Till Hanna och Lotta:
Ni har tydligen inte läst min blogg förut annars skulle ni nog inte skrivit som ni gjort, men det är väl därför ni är anonyma!

Hanna: Eftersom jag är gravid med barn nr 3 och INTE bor i Göteborg så kanske det blir lite svårt för mig att gå utbildningen, annars hade jag gärna gjort det!
Lotta:
De tre med dek.utbildning  som sökte jobbet tackade nej för de fick andra erbjudanden. Så jag har inte kränkt någon. Å sen spelar det kanske ingen roll om jag skulle gått före ev sökanden med utbildning för det var ju inte jag som anställde mig själv eller? Tänk DIG för innan du uttalar dig! Förresten har jag inte använt ordet KRÄNKT, utan det va ditt ord. Det jag använder är DISKRIMINERING, fast inte ens det har jag skrivit utan att det känns orättvist!
Men vi kan gärna ta en diskussion du och jag om du slutar att vara anonym och feg! Men vill du inte så HÅLL BARA KÄFTEN!

Önskar lite glädje...

Man undrar verkligen vad som är meningen med livet ibland när det kommer nedgångar som heter duga. Har knappt sovit en blund inatt å jag gråter konstant. Förmodligen för att jag är gravid men oxå för att allt skett orättvist. Hade en tvist med min chef imorse för jag kräver en ordentlig förklaring. Hon bara mumlar om saker jag inte håller med om och säger att det absolut inte är på grund av att jag är gravid. Men samtidigt va hon orolig för om jag kommer orka jobba 75% efter mammaledigheten, hon säger att jag ointe är så snabb, vilket kanske inte är så konsitgt med tanke på att jag är överviktig plus gravid på det. Den som såg mig jobba på statiol för ett par år sedan tyckte jag va för stressad. Så det känns som att hon hittar på ursäkter för att slippa säga att det är för att jag är gravid.
Om man börjar som ny på ett jobb och aldrig varit dekoratör innan, är det inte upp till ens chef att stötta och hjälpa om hon/han ser att det blir fel? Jag vet att jag hade gjort det men alla är vi olika. När jag gav henne denna kritik blir hon tyst och vet inte vad hon ska säga, ett bevis på att det är hon som inte skött sig som chef.
Jag älskade verkligen mitt jobb och brann för det, jobba över tills allt var klart och sa aldrig nej. Så allt känns som ett slag i magen kan man säga.
Sen mister jag väl föräldrarpenningen nu oxå ser det ut som.
Som sagt, vad är meningen med livet??

Tack Kappahl för allt!

Gravid blir uppsagd!

Idag firar jag å min älskade 1 år! Hade tänkt att fira det med en utemiddag, hela familjen å en massa mys. Tyvärr förstörde min chef den glädjen för oss idag med att meddela mig helt utan förvarning imorse att jag är avskedad för att jag inte håller som dekoratör!
Trodde att man som chef hjälpte sina medarbetare när de är nya istället för att motarbeta eller bara strunta i en å sen bara slänga i ansiktet att man inte får fortsätta. Jag kan ta om jag har gjort ett dåligt jobb. Men när jag för 2 veckor sedan fick be om ett samtal med henne, för att fråga om hon var nöjd med mig eller om jag skulle oroa mig över att inte få behålla mitt jobb, då hon berättade för mig att hon var väldigt nöjd med mig å hade ingen tanke på att splittra våran grupp. Givetvis pustade jag ut å var säker på att jag får behålla jobbet. Och nu idag så säger hon att jag inte kan fortsätta för jag håller inte måttet!???? Menar hon måttet runt midjan eller? Jag menar, jag är gravid å blir avskedad. Hur ser det ut på ett sådant stort företag som KAPPAHL? Att bli avskedad för att man är gravid. Jag blev lovad utbilding av KappAhl men när det kom fram att jag var gravid tog de genast tillbaka det. Så nu undrar jag. Om jag inte hade vart gravid, hade jag fått behålla jobbet då? Jag hade ju iallafall börjat på en utbildning som dekoratör och fått feedback på vad jag gör för fel och hur jag kan lösa det. Men nu bara för att jag är gravid så blev det varken utbildning eller jobb.

Grattis till "våran" 4 åring!

Idag har vi en liten födelsedagsprinsessa här i huset! Det är Lisa som fyller 4 år å gissa om hon är stor nu, hehe! Tidigt imorse fick hon tårta på sängen å en massa paket givetvis!
Om ett par timmar innan läggdags blir det våfflor för det har hon bestämt idag!

Själv har jag jobbat å trodde jag skulle få gå hem vid 11 redan på grund av foglossningen, men alvedon gjorde susen så ett tag till håller jag ihop allt =)  Bebisen har iallafall sovit hela dagen å vaknade till liv när jag satte mig i bilen på väg hem, hihi. Det är så mysigt att känna den lilla krabaten där inne, fast det kan göra lite ont av kickarna ibland!











Vecka 23

Vecka 23

Nu kanske du börjar
känna av sammandragningar. De uppkommer när livmodern drar ihop sig och magen blir hård som sten. Om sammandragningarna kommer för ofta är det ett tecken på att du stressar för mycket. Softa då ner lite grann och njut istället av din graviditet. När du stressar frigörs hormon i ditt blod som sedan överförs till barnet. Om din puls går upp, så går barnets puls också upp. Försök att lugna barnet genom att lugna dig själv. Ta dig tid att slappna av. Glömmer du lätt tider och saker? Då är det graviditetshormonet som spelar dig ett spratt.  


Bebisen:
nu kan du förmodligen känna barnets ben, huvud och de andra kroppsdelarna. Bukspottskörteln utvecklas och den börjar producera hormon och insulin. Barnet väger cirka 600 gram och är 20 cm långt.  


Du:
tycker du att det är jobbigt att många kommenterar din mage? Försök att inte ta åt dig och låt bli att lyssna på om magen är stor eller liten.  Din barnmorska kontrollerar så att allt står rätt till. En del kan känna när barnet hickar... det känns lite lustigt.

Magen sedd uppifrån


Snart ser jag inte fötterna längre...

Foglossning :(

Allt är bra med mig förutom att jag har fått den hemska foglossningen. Jag har vart sjuk sedan i måndags å ska äntligen gå till jobbet imorgon. Å nu har jag fått foglossning, min största skräck! Jag har gråtit som ett litet barn idag för jag har så ont å kan inte göra något. Å hur ska jag kunna jobba?? Usch jag är så rädd....vill ju inget annat än jobba fram tills dagen då bebisen föds ju! Vad ska jag göra????

Snart favvoprogrammet :)

Drog ut min lilla familj på en kvällsskogstur å trodde jag skulle hitta kantareller. Ni skulle sett hur tokiga vi såg ut...hahaha. Å 4 kantareller hittade vi :)
Men det va otroligt skönt att få komma ut i friska skogen en sväng innan läggdags. Ska bara kolla på Lipstick jungle först....

Imorgon ska jag zona om på dam å barn...ett tungt arbete med väldigt roligt! Har ju klarat av att måla å klä golvplattor med magen å vara 4 m uppe luften på min stege så en omzoning ska väl gå bra! Inte stressa bara utan jobba effektivt, hihi.

Det va lite om min dag....hur har eran varit????