Fasen va jag är mätt, inte bra att äta så här mkt...Va å kolla på min son när de tränade till klassfotbollen å direkt efter det va det möte med föräldrarna inför den kommande klassresan! Känner att jag vill verkligen inte att han ska flytta så långt bort.,usch va ledsen jag blir när jag vet att det snart är nära. Fattar inte vart tiden tar vägen å varför just jag ska ha det så struligt ibland..eller med jämna mellanrum, rättare sagt. Jag kämpar för att hålla ihop allt och för att samtidigt hålla mitt huvud över ytan, men hur mycket orkar man?? Alla kraven växer å blir för stora för att jag ska fixa ihop allt. Men jag försöker att tänka positivt att det blir bra å att det finns de som har det värre. Att vara ensamstående mamma idag är ingen dans på rosor.
Den här veckan har jag verkligen fullt upp å det känns inte som jag hinner med mig själv. Men som sagt kommer det bli bättre, ska bara göra den här veckan å sen blir det lite lugnare igen!

Va bara tvungen att få ur mig lite...