Nätdejta eller inte?
Kan man hitta sin kärlek på nätet? Jag vet att det finns massor av trevliga killar därute men hur fan ska man veta vem man kan lita på och spelar de en roll på nätet, och isf varför? Vad är det för mening att utge sig vara någon som letar efter kvinnan i deras liv och hålla en intensiv kontakt och sen när man träffas så är det en helt annan människa. Vilka tror dom att dom är? Jag nätdejtade för ett par år sedan och träffade några irl men aldrig att det klickade och jag märkte att de inte va som de hade beskrivit sig. Eller jo jag träffade en som jag började tycka om, men efter några gånger vi hade träffats så hittade han en annan säng att sova i och där va han borta. Jag förlät honom aldrig, å han ångrade sig och försökte få mig att träffa han igen. Inget hände mellan dem, men ändå, kan man sova hos någon annan innan det blivit allvar så är man enligt mig en stor skit. Jag vill ha ärlighet ifrån början för jag anser att det är det man kommer längst på!
Jaja..nog om det, det ger sig...kanske träffar jag någon som får mitt hjärta att slå volter eller så får jag leva mitt liv ensam. Det krävs en del för att fånga mitt hjärta.
Kaffesugen!
Kom precis på att jag bara druckit 3 koppar idag, måste sätta på lite nu, dör annars!!
Har haft en helt underbar dag med min son på stan, å det hör inte till vanligheten, alltså att vi gö stan ihop. Brukar alltid få höra att det är tråkigt, men inte nu när han visste att vi skulle shoppa till han, då ni!!
Köpte med oss baguetter med smaskig röra i som vi ska smaska i oss till ett par barnvänliga filmer å en massa godis å chips...suck.....idag blev det heller ingen nyttig mat. Började ju med thai-buffé å sen har det bara fortsatt så. Men imorgon är en annan dag, haha!!
Det där när man är lite bakom flötet, hissen inte går ända upp, alla hästarna i hagen etc......
Vad säger ni????
Har haft en helt underbar dag med min son på stan, å det hör inte till vanligheten, alltså att vi gö stan ihop. Brukar alltid få höra att det är tråkigt, men inte nu när han visste att vi skulle shoppa till han, då ni!!
Köpte med oss baguetter med smaskig röra i som vi ska smaska i oss till ett par barnvänliga filmer å en massa godis å chips...suck.....idag blev det heller ingen nyttig mat. Började ju med thai-buffé å sen har det bara fortsatt så. Men imorgon är en annan dag, haha!!
Det där när man är lite bakom flötet, hissen inte går ända upp, alla hästarna i hagen etc......
Vad säger ni????
Sjukgymnast
Har stora funderingar på att utbilda mig till sjukgymnast faktiskt! Ett yrke som kommer behövas i framtiden pga av all utbrändhet och skador pga av pressen på de anställda. Tror jag skulle tycka det va intressant, dels att man träffar många och sen att kunna hjälpa dem, passar mig. Jag måste ha ett arbete där jag känner att jag kan utvecklas som människa och där jag gör nytta! Det finns så många möjligheter inom det yrket oxå plus att det är dagtid. Har jobbat inom samma yrke nu i 13 år fram och tillbaka, å där utvecklas man inte för fem öre, plus att man ständigt blir nedtryckt i skorna. Å sen att det är så olika arbetstider är inte bra för mig. Jag blev utbränd för 6 mån sedan och det är inte kul. Heller inte för att jag vill ju jobba. Läkaren säger att jag inte är redo, å det stämmer nog. Kan inte hantera stress än men det börjar att bli bättre!
Vad heter det?
Är det bara jag som har så galna idiotiska tankar å funderingar. Helt onödigt vetande egentligen.
Jaja..hur som...
Jag säger: Sätt dig i soffan, kontra Lägg dig på soffan
Varför säger man olika?
Hur säger ni??
Jaja..hur som...
Jag säger: Sätt dig i soffan, kontra Lägg dig på soffan
Varför säger man olika?
Hur säger ni??
Kan för mkt tankar förvirra?
Usch va länge jag sov idag! Kunde verkligen inte somna, fastna med lappisen i knät och surfa runt på olika sajter och kollade på utbildningar. Varför ska man vara en sån virrpanna med vad man vill bli och vaad man ska göra? Drömmen är att ha en saftig månadslön så man kan köpa alla saker man vill utan att behöva leva på vatten och bröd resten av månaden, haha! Det är så mkt jag vill ha och kunna göra och ibland känns det som livet bara passerar, känns det igen?
Jag va bara 20 när jag fick mitt första barn å då trodde man verkligen att man va så stor å vuxen och att man inte skulle göra något annat. Men det kom ikapp en ju äldre man blev och insåg att fan, det är ju tusen saker jag skulle gjort innan jag skaffe kids. Men som sagt det är bara att gilla läget och göra det bästa av allt, pengar i massor skulle ju inte precis göra ont!! Mina barn älskar jag över allt annat å jag vill kunna ge dem allt de är värda! Så jag fortsätter att drömma å göra mina drömmar verkliga!
Jag va bara 20 när jag fick mitt första barn å då trodde man verkligen att man va så stor å vuxen och att man inte skulle göra något annat. Men det kom ikapp en ju äldre man blev och insåg att fan, det är ju tusen saker jag skulle gjort innan jag skaffe kids. Men som sagt det är bara att gilla läget och göra det bästa av allt, pengar i massor skulle ju inte precis göra ont!! Mina barn älskar jag över allt annat å jag vill kunna ge dem allt de är värda! Så jag fortsätter att drömma å göra mina drömmar verkliga!
Mamma vs Pappa
Vad är en perfekt tjej? Är det på det sättet hon är eller hur hon ser ut? Vilka krav ställs på oss?
Jo vi ska kunna laga underbar mat, helst gourmet, vi ska sköta om allt i hemmet och pyssla med ditten och datten. Planera mat och handla hem den, är vi snälla så följer ev partner med. Sen om vi har barn ska vi vara den där bullmamman som bjuder in halva kvarteret på nybakta bullar och småkakor med mjölk och accepterar att alla ungar löper amok i hela huset. Vi ska helst vara delaktiga i flera föreningar och skjutsa barn fram och tillbaka mellan olika aktiviteter coh vara mamma på stan. Utöver alla dessa krav ska vi vara perfekt älskarinna och en flickvän eller fru som aldrig gnäller och samtidigt ska vi göra karriär och jobba heltid. Hur i helvete fixar man allt det där om man är normalt funtad? Jag är ingen feminist på något sätt men jag är jäkligt trött på alla krav samhället ställer på oss. Är det någon som höjer på ögonbrynen om pappan jobbar hemifrån på veckorna medans frun sliter som ett djur för att få allt att funka? Nä det är ju helt normalt, men är det omvända roller där mamman jobbar borta på veckorna så är det alltid dem som ifrågasätter om det verkligen är genomtänkt, stackars barn som inte har sin mamma hemma. Visst är det så?
Jo vi ska kunna laga underbar mat, helst gourmet, vi ska sköta om allt i hemmet och pyssla med ditten och datten. Planera mat och handla hem den, är vi snälla så följer ev partner med. Sen om vi har barn ska vi vara den där bullmamman som bjuder in halva kvarteret på nybakta bullar och småkakor med mjölk och accepterar att alla ungar löper amok i hela huset. Vi ska helst vara delaktiga i flera föreningar och skjutsa barn fram och tillbaka mellan olika aktiviteter coh vara mamma på stan. Utöver alla dessa krav ska vi vara perfekt älskarinna och en flickvän eller fru som aldrig gnäller och samtidigt ska vi göra karriär och jobba heltid. Hur i helvete fixar man allt det där om man är normalt funtad? Jag är ingen feminist på något sätt men jag är jäkligt trött på alla krav samhället ställer på oss. Är det någon som höjer på ögonbrynen om pappan jobbar hemifrån på veckorna medans frun sliter som ett djur för att få allt att funka? Nä det är ju helt normalt, men är det omvända roller där mamman jobbar borta på veckorna så är det alltid dem som ifrågasätter om det verkligen är genomtänkt, stackars barn som inte har sin mamma hemma. Visst är det så?
En dröm på rosa fluffmoln
Vad vill man som tjej få ut av livet?
Alla har vi väl en dröm i rosa å spets och helst se ut som en gräddbakelse när man går nedför gången i kyrkan och ska säga, I do! Eller är det verkligen så? Jo jag tror att när man är liten så vill man ha ett riktigt prinsess liv fyllt av all lyx som kan serveras på ett silverfat! Men när man vaknar upp ur den dvalan så inser man att allt är inte rosa fluffmoln utan det är ett evigt kämpande för att överleva. Jakten på den tappra riddaren på en vit springare har runnit ut i sanden efter några tappra försök i sänghalmenoch man inser att allt bara var en dröm. Är det inte så det är för de flesta? Endast några få är lyckligt lottade att hittat sin drömprins, medans vi andra irrar omkring och blir mer och mer kräsna. Till slut är vi så kräsna att vi inte ser våra egna brister utan hakar upp oss på alla andras brister.
Alla har vi väl en dröm i rosa å spets och helst se ut som en gräddbakelse när man går nedför gången i kyrkan och ska säga, I do! Eller är det verkligen så? Jo jag tror att när man är liten så vill man ha ett riktigt prinsess liv fyllt av all lyx som kan serveras på ett silverfat! Men när man vaknar upp ur den dvalan så inser man att allt är inte rosa fluffmoln utan det är ett evigt kämpande för att överleva. Jakten på den tappra riddaren på en vit springare har runnit ut i sanden efter några tappra försök i sänghalmenoch man inser att allt bara var en dröm. Är det inte så det är för de flesta? Endast några få är lyckligt lottade att hittat sin drömprins, medans vi andra irrar omkring och blir mer och mer kräsna. Till slut är vi så kräsna att vi inte ser våra egna brister utan hakar upp oss på alla andras brister.
Bloggdjungeln!
En rask promenad fick mig att inse många viktiga saker i livet och givetvis kom det upp många både galna och äkta funderingar om vad som betyder något här i livet. Vem är jag? Vad vill jag med mitt liv? Vill jag leva ett fejk liv eller ska jag förverkliga alla mina drömmar?? Hur gör man för att slå sig fram i denna djungel av svek och falks förhoppningar? Ska man bli en som lever ett fejk liv och lägger alla sanningar på hyllan för att senare drunkna i dem?
Medans min mp3 dånade i mina öron och dess dunkande musik fick mig att gå i alldeles för raskt takt så skapade jag denna idé. Vi som är runt 30 saknar någon bra blogg att kunna identifiera sig i. Det är ju trots allt alla 16-17 åringar som tagit över bloggvärlden, men det är dags att ändra på det.
Flockliv-nej tack!!
Medans min mp3 dånade i mina öron och dess dunkande musik fick mig att gå i alldeles för raskt takt så skapade jag denna idé. Vi som är runt 30 saknar någon bra blogg att kunna identifiera sig i. Det är ju trots allt alla 16-17 åringar som tagit över bloggvärlden, men det är dags att ändra på det.
Flockliv-nej tack!!